Framväxten av artificiell intelligens (AI) går tillbaka till 1950-talet, men det fick först omkring 2023 globalt genomslag. Ämnet artificiell intelligens har sedan dess varit ett flitigt diskuterat tema, särskilt efter lanseringen av ChatGPT. Plattformen blev omedelbart populär på grund av sina möjligheter och kom att fungera som en räddare i nöden och en tidsbesparing för personer inom alla sektorer. Utöver AI:s kapacitet måste kvaliteten på de svar som AI lämnar stå i fokus, eftersom det har visat sig att svaren emellanåt är felaktiga, vilseledande och inkorrekta.
Möjligheter och löften med juridisk AI
Många privatpersoner som söker juridisk rådgivning, och även advokater själva, vänder sig till AI eftersom det erbjuder effektivitet, precision och tydlighet i olika uppgifter och frågeställningar. I vissa länder med mindre tillgängliga juridiska tjänster, som USA, visade undersökningar från American Bar Association 2024 till exempel att användningen av AI inom den juridiska praktiken nästan tredubblats, från 11 % år 2023 till 30 % år 2024. Dessutom kan juridisk AI undvika ”mänskliga fel” och ägna stor uppmärksamhet åt varje detalj där det mänskliga ögat och koncentrationen kan brista. När det gäller produktivitet hjälper AI-verktyg advokater att spara in på upp till flera timmar per vecka genom att assistera vid repetitiva uppgifter och genom att göra det möjligt för privatpersoner att använda juridisk AI för enklare frågor i stället för att kontakta en advokat. Detta gör att människor omedelbart och med bara några få klick kan få klarhet i sin fråga, i stället för att kontakta en advokat och boka ett möte. AI kan dessutom analysera flera databaser, vilket möjliggör en djuplodande undersökning med god insikt i problemet. Dessa fördelar kan få AI att framstå som en perfekt ersättare för advokater, men det faktum att AI kan hantera strukturerade uppgifter med låg risk innebär inte att den kan ersätta den nyanserade beslutsprocessen och det etiska omdömet hos en mänsklig advokat. Dessa två aspekter visar i sig varför AI, trots lovande fördelar, är en fundamentalt otillräcklig juridisk profession.
Begränsningarna för AI i juridisk förståelse
Även om det finns flera fördelar med AI för att utföra juridiska uppgifter, kan begränsningarna vara ännu större och avse problem med juridisk argumentation, tolkningar, kontextuell förståelse samt falsk och vilseledande information. I stället för att ge svar baserade på faktisk juridisk kunskap och förståelse genererar AI-system, särskilt stora språkmodeller som ChatGPT, svaret utifrån mönster i träningsdata och har ofta begränsad tillgång till onlinekällor. Denna begränsning har lett till fall där AI-verktyg hittat på juridiska fakta, mål och citat och feltolkat lagar, vilket fått konsekvenser för personer i verkliga livet.
Problemet med AI-genererad falsk eller påhittad information är välkänt och har dokumenterats i olika juridiska sammanhang. Ett av de första fallen där falsk information användes av advokater i domstol fick till exempel snabbt global uppmärksamhet. Det rapporterades att en brittisk domstol handlade ett mål där en part lämnade in icke-existerande domar, som senare tillskrevs AI-genererande verktyg. På liknande sätt har ett AI-drivet juridiskt verktyg i Frankrike framställt GDPR-regleringen felaktigt genom att hitta på ändringar som aldrig antogs, vilket hade kunnat vilseleda rättsprocesserna om det inte hade uppmärksammats i tid.
Dessa fall är bara några exempel bland många, men de visar att mänsklig tillsyn är avgörande i den rättsliga processen. Rätten är dynamisk och har många små aspekter som är avgörande att ta hänsyn till, något som AI inte kan. Det har visat sig att AI inte kan tillämpa rättsliga prejudikat på ett sammanhangsbaserat sätt eller beakta individuella omständigheter, vilket är avgörande förmågor i juridisk praxis. Dessutom framgick det av en studie från Stanford’s Institute for Human-Centered AI att andelen hallucinationer vid juridiska frågor till AI-modeller som GPT-4 ökade till 88 %, vilket tyder på en betydande risk när man förlitar sig på AI för komplexa juridiska uppgifter.
Slutsats
Detta innebär att utan verklig förståelse, juridiskt ansvar, förmågan att tolka lagen dynamiskt och att väga moraliska och samhälleliga konsekvenser, kan AI-verktyg inte hantera rättens komplexa, tolkningsbara och ibland subjektiva natur. Därför kan AI användas för att assistera advokater med befintlig juridisk kunskap under deras tillsyn, eller av privatpersoner som söker enklare juridisk hjälp, men man bör inte förlita sig på denna hjälp och det är bäst för personer som står inför juridiska frågor att kontakta en advokat.
